Allt om mutationer

Vad är en mutation?

En mutation innebär en förändring i arvmassan hos t ex ett virus, bakterie, växt, djur, eller människa. Om t ex spike-genen hos coronaviruset muterar, så innebär det att aminosyror förändras i det så kallade spike-proteinet. Samma sak kan hända hos alla andra organismer. Detta är en del av livet, och en viktigt del av livet. Om mutationer inte sker så skulle vi inte ha liv.

Varför muterar virus?

Alla levande organismer muterar. Detta gäller även virus, som per definition inte är levande. Alla virus har också arvsmassa, och på samma sätt som levande organismer så lyder även virus under de så kallade evolutionslagarna. Dvs, “starkast överlever”. Mutationer som sker i ett virus kan inte regleras. De sker helt och hållet av en slump. Exempel på egenskaper som virus kan utveckla är att de kan infektera nya värdorganismer, nya vävnader eller nya celltyper (jämfört med ursprungsorganismen), men det kan också innebära att viruset blir mer smittsamt, eller att antikroppar som utvecklats mot ursprungsvaccinet inte fungerar mot en muterad, ny variant.

Hur muterar coronaviruset?

Mutationer sker när de enzymer som kopierar virus arvsmassa gör fel. Ungefär som om man stavar fel när man manuellt översätter en bok från svenska till engelska, från engelska till svenska, svenska till engelska, osv väldigt många gånger. Lite nu och då så stavas olika bokstäver fel, och på samma sätt blir det ibland fel när molekylära byggstenar sätts in på fel plats i virusets arvsmassa. Liknande gäller de flesta andra virus som bara har en “kromosom”. Influensa och några andra virus har flera kromosomer, vilket innebär att om två olika influensavirus infekterar en och samma cell i ett djur, så kan nya virus uppstå som har kromosomer från två olika virus. Detta kan också beskrivas om en typ av mutation, fast mycket större.

Hur snabbt kan ett virus mutera?

Mutationshastigheten varierar i första hand beroende på vilken typ av arvsmassa som viruset har. Virus som har RNA som arvsmassa muterar snabbare än virus som har DNA som arvsmassa. Och, RNA-virus som har en stor arvsmassa muterar generellt sett långsammare än RNA-virus som har en liten arvsmassa. Coronavirus har en väldigt stor arvsmassa, vilket innebär att coronavirus faktiskt muterar förhållandevis långsamt. Till exempel så muterar HIV, calicivirus (orsakar vinterkräksjuka) och influensavirus snabbare än coronavirus.

Är en mutation alltid dålig för oss människor?

Nej, de flesta mutationer leder inte till någon förändring alls, dvs, en mutation i virus ger varken en fördel eller nackdel gentemot ursprungsviruset. Man kallar dessa mutationer för “tysta”. Andra mutationer gör att viruset istället blir svagare eller sämre på något, vilket innebär att de “dör ut”. Eftersom de dör ut så märker vi människor inte ens att sådana mutationer har ägt rum. Vi kan däremot märka om en mutation ger viruset en fördel jämfört med ursprungsviruset. T ex så blir virus mer smittsamt, eller resistent mot läkemedel. Det kan också innebära att vacciner fungera sämre mot ett muterat virus jämfört med det ursprungliga viruset.

Hjälper coronavaccinet mot mutationer?

Än så länge verkar det som att de olika vaccinerna ger ett bra skydd mot den sjukdom som olika varianter orsakar. Men, vaccinerna ger inte alltid ett lika bra skydd mot infektion eller smittsamhet mot vissa varianter, som man får mot det ursprungliga viruset. Det är ändå viktigt att veta att man får ett mycket bättre skydd mot både sjukdom, infektion och smittsamhet, än om man inte tar något vaccin alls.

Finns det varianter som vaccinerna fungerar sämre mot?

Så länge vi har omfattande smittspridning på olika platser så måste vi räkna med att det dyker upp ytterligare nya varianter, med olika egenskaper. Den situation vi är i är helt ny, och vi vet fortfarande för lite om det nya viruset och de olika varianterna. Vi vet inte hur många nya varianter som kommer att upptäckas under kommande år, vilka egenskaper de har, eller om vaccinerna ger tillräckligt bra skydd mot sjukdom, infektion och smittspridning mot varianter som uppstår i framtiden.

Kan vi göra något mer än att bara förlita oss på vacciner?

Ja, vi kan - och måste! - även försöka utveckla antivirala läkemedel, som sannolikt fungerar mot alla olika virusvarianter. Sådana läkemedel kan – till skillnad från t ex kortison och blodförtunnande medel – inte bara lindra sjukdom och förhindra död, utan även bromsa smittspridning. Vi kan räkna med att sådana antivirala läkemedel även fungerar mot andra, hittills okända coronavirus som finns i naturen, och som kan orsaka utbrott och pandemier i framtiden.

Hur oroliga bör vi vara för mutationer av coronaviruset? 

Vi bör ha respekt för nya varianter med många mutationer, eftersom detta kan leda till att första generationens vacciner kan ge ett sämre skydd jämfört med skyddet som dessa vacciner ger mot den ursprungliga varianten.

Vad bör vi vara oroliga för?

I ett best-case-scenario fungerar den första generationens vacciner mot alla nya varianter, och vi lyckas även leverera vaccin till alla människor i alla länder, vilket leder till att viruset utrotas. Detta är dessvärre inte särkilt sannolikt. I ett worst-case-scenario uppstår hela tiden nya varianter vilket gör att vi hinner inte utveckla och leverera uppdaterade vacciner i takt med att nya varianter uppstår.

Men förhoppningsvis så kommer vi att utveckla nya antivirala läkemedel som inte bara motverkar sjukdom och förhindrar död, utan som också bromsar smittspridning. Lyckas vi med detta så kan vi förhoppningsvis kunna leva sida vid sida med viruset, på liknande sätt som vi gör med bakterier, där vi har antibiotika.

Hur länge behöver vi vara oroliga för mutationer av coronaviruset?

Svårt att säga, men eftersom det här viruset sprids mindre effektivt när det är varmt och fuktigt, så vet vi att vi kommer att ha mindre smittspridning på somrarna. Då kan vi leva som vanligt eller nästan som vanligt. Det finns en risk att kommande vintrar blir besvärliga, men hur besvärliga vet vi inte. Ju snabbare vi kan forska fram och utveckla nya vacciner och smittbromsande antivirala läkemedel, desto bättre.

Hur kan vi motverka mutationer av viruset?

Mutationerna i sig går inte att hindra, men genom att trycka tillbaka smittspridningen kan vi minska risken för att nya muterade virusvarianter uppstår. Ju mindre smittspridning, desto mindre risk för att nya varianter med nya mutationer uppstår. Detta kan vi göra genom vaccinering, behandling med antivirala läkemedel, och/eller genom restriktioner.

Hur många varianter finns det?

Vi känner till många hundra varianter av viruset, och sannolikt finns det ytterligare andra som vi ännu inte upptäckt, men vi lägger nu mycket resurser på att övervaka för att upptäcka nya varianter.

Alfa, delta och mu, vad betyder det?

Man använder numera namnen på grekiska bokstäver för olika varianter, i stället för landet eller platsen där varianterna först upptäcktes. Detta har att göra med att en del länder och platser inte vill bli förknippade med farliga virus. De olika varianterna har olika typer av mutationer (förändringar) i sin arvsmassa, som ger dem olika egenskaper. De egenskaper som ger en fördel, t ex mer smittsamhet, gör att varianter med denna egenskap tar över och dominerar över äldre varianter som inte smittar lika effektivt.

Vilka olika varianter finns det?

Varianterna av betydelse kan vara mer smittsamma, orsaka en annan (värre) sjukdomsbild, och/eller så fungerar vaccinerna inte lika bra mot dessa varianter som mot den ursprungliga varianten. Det finns fyra varianter av betydelse: Alfa, beta, gamma och delta. Varianterna av intresse kan orsaka smittspridning i t ex kluster, men (än så länge) inte i lika stor omfattning som varianter av betydelse, och/eller har någon annan egenskap som gör att de bör övervakas. Det finns i nuläget sju varianter av intresse: Eta, Iota, Kappa, Lambda och Mu

WHO har en mycket bra sida där man beskriver olika varianter, dess ursprung och egenskaper. Man graderar olika varianter som varianter av betydelse, och varianter av intresse.