Årets virushjälte: Jag hade hundra gånger hellre varit frisk och inte årets virushjälte.

Den 31 januari, på Pandemidagen, utsåg Virus- och pandemifonden Lisa Norén till Årets virushjälte. Lisa hyllas för sitt ideella engagemang i att lyfta problematiken kring postcovid och för att ge drabbade en röst i samhället.

En Virushjälte är någon som gjort en betydande insats för att skydda människor mot virusorsakade sjukdomar – och kan vara en privatperson, en grupp eller en organisation. Årets utmärkelse går till Lisa Norén, läkare, författare och talesperson för postcovid, som själv kämpar med sjukdomen.

Motiveringen lyder:

Årets Virushjälte har med sin röst blivit en trygghet och ett hopp för tusentals postcoviddrabbade. Tillsammans med ett fantastiskt team av ideella eldsjälar inom Svenska Covidföreningen har hon, trots egen sjukdom, drivit opinion, spridit kunskap och kämpat för att postcovid ska tas på allvar i både vården och samhället. Med ett brinnande engagemang och ett stort hjärta inspirerar hon, skapar förändring och gör verklig skillnad. Lisa Norén tilldelas priset som Årets Virushjälte för sina beundransvärda insatser och som en röst för alla postcoviddrabbade som varje dag kämpar för att bli hörda och få vård. En sann Virushjälte!

Grattis Lisa, du är årets virushjälte! Vad betyder denna utmärkelse för dig?

- Att postcovid får synas. När statsepidemiloger sitter i tv och summerar pandemins fem första år utan att ens nämna postcovid, då behövs det företrädare för de hundratusentals postcovidsjuka i Sverige, som säger som det är och kräver förändring, Jag är en av flera som är engagerade i frågan, och det är såklart roligt att det uppmärksammas.

Du har med ditt stora engagemang kämpat för att ge postcoviddrabbade en röst, samtidigt som du själv varit och är drabbad. Hur kommer det sig att du började engagera dig ideellt?

- Jag såg hur stora kunskapsluckorna var, både i vården och samhället, och vilka orättvisor det leder till. Eftersom jag är läkare såg jag att jag kunde bidra på olika sätt, bland annat genom att sprida information.

Hur har du funnit kraften och vad har hjälpt dig att hålla motivationen uppe under den här resan?

- Jag är i grunden nyfiken, envis och optimistisk, och så länge jag känner att vi rör oss framåt i frågan känner jag en motivation att fortsätta. Genom att bidra till förändring försöker jag skapa någon typ av meningsfullhet i det som hänt mig själv. Det känns bra att göra skillnad, men jag hade hundra gånger hellre varit frisk och inte årets virushjälte.

Ser du några förändringar i hur postcovid uppmärksammas idag jämfört med när du först började engagera dig?

- Jag är försiktigt positiv och ser hur samhället för varje år lär sig mer, hur vården börjar förstå mer. Inga seriösa personer pratar längre om att postcovid skulle vara kultursjukdom eller elallergi. Men på det stora hela finns det fortfarande mycket som återstår. Många har svårt att få bra vård, många blir av med sin sjukförsäkring och människors liv påverkas så mycket.

Vad önskar du att fler människor, både vårdpersonal och allmänheten, visste om postcovid?

- Att faran inte är över bara för att man klarat sig hittills, tyvärr. Risken för postcovid verkar öka med antalet infektioner. Det här viruset är verkligen inget man ska träna sitt immunförsvar med. Det skadar blodkärl och olika organ, och ingen vet om eller när skadorna kan gå tillbaka. Så länge man inte kan bota postcovid, borde man vara mer försiktig och göra vad man kan för att slippa få covid.

Vad är nästa steg i ditt arbete för att öka medvetenheten om postcovid?

- Jag fortsätter att vara med i styrelsen för Svenska Covidföreningen. Vi vill få mörkertalet att minska och få sjukvård och myndigheter att ta frågan på det allvar som den förtjänar. Om jag orkar ska jag också försöka skriva en tidningsartikel som uppföljning av min bok "Postcovidlotteriet. Alla barnen". Jag vill beskriva vad som hänt sedan boken skrevs och hur de mår nu.

Om du fick möjlighet att förändra något i vården för att bättre stödja postcovid-patienter, vad skulle det vara?

- Vi behöver en tydlig pekning med hela handen från våra beslutsfattare att covidutlöst och annan postinfektiös sjukdom ska tas på största allvar, och ett kunskapslyft i vården med början omedelbart. Fler mottagningar måste bli experter på detta. 

Vilka råd skulle du ge till andra som kämpar med långtidssymptom efter covid? 
- Du är sedd och du är inte ensam. Tillsammans är vi starka. Lär dig så mycket som du kan om postcovid. Försök ta hjälp av anhöriga. Covidföreningen har bra stödmaterial på sin hemsida, som bland annat handlar om vilka rättigheter man har i vården, och olika formulär man kan fylla i inför vårdbesök. Om vårdpersonal säger att de "inte tror på postcovid", rösta med fötterna och byt till en annan mottagning. Protestera om det saknas postcovidvård i din region. 

Avslutningsvis vill Lisa skicka med ett tips om instagramkontot “vem.lyssnar” 
- Där delas korta vittnesmål från Covidföreningens medlemmar, som käftsmällar om hur det kan vara att vara sjuk i något som samhället inte riktigt velat kännas vid. 

Vi säger stort grattis till Årets Virushjälte 2025, Lisa Norén!  

Lisa Norén, Årets Virushjälte 2025, tillsammans med Pandemifondens generalsekreterare, Niklas Arnberg.